Samspel mellan musik och drama

Det här är ett arbetsområde jag brukar göra i trean. Jag har lagt det här under teori eftersom det behandlar teoretiska begrepp, men utförandet är till stor del praktiskt. Det är anpassat för gruppstorlekar upp till 16 elever. Jag har lektioner på 40 minuter och jobbar rätt snabbt och effektivt. Det kan bli 3-5 lektioner beroende på hur mycket tid man vill lägga.

Arbetsområdet utmynnar i att eleverna gör en egen liten teaterscen som de ljudsätter. Under arbetets gång  reflekterar de över karaktären i olika sorters filmmusik, klang och karaktär hos olika instrument, samt hur dynamiken i musik/ljud kan samspela med handlingen i scenen.

Lektion 1:

Jag berättar att vi ska göra små teaterscener och prova hur det känns att spela dem med och utan musik. Jag delar upp dem i tre eller fyra grupper med 2-4 elever i varje. Varje grupp får en lapp där det står vilken stämning de ska skapa och hur scenen ska börja. Detta är vad jag skrivit på lapparna:

Rolig stämning: En person är ute och går med sin hund i parken. Plötsligt…

Läskig stämning: Ett/två barn är ute och går i skogen. Det är mörkt och de är rädda. De tycker att de hör något som smyger i buskarna. Då…

Spännande stämning: En/två bovar kommer in och stjäl något värdefullt. En/två agenter börjar smyga på dem. Flera gånger är de nära att bli upptäckta. Till slut…

Sorglig stämning: Några barn leker. Ett annat barn kommer och frågar om hen får vara med. De andra nekar och går iväg. Barnet gråter och är ensamt. (Den här har jag inte provat eftersom jag har haft små grupper.)

Jag instruerar eleverna att det ska vara kort och enkelt, de får högst 10 minuter på sig att öva. Scenerna brukar bli ungefär en minut långa. Det ska vara en pantomim och utan rekvisita. De kommer att spela den två gånger, en med och en utan musik.

När de kommer in spelar en grupp upp sin scen utan musik och får applåder. De andra gissar vilken stämning det skulle vara. Sedan får de göra det igen och då spelar jag den musik jag valt. Sedan får de diskutera som musiken passade och hur det kändes att spela teatern med och utan musik. Vi analyserar också vad det var som gav musiken sin speciella karaktär. Jag gillar att ta dem i följande ordning:

Rolig:

Hur skapar man rolig musik? Tempo? Snabbt. Instrument/klang? Roliga klanger, tutor etc Slagverk men inte så mycket bas. Melodi? Dur med ljusa toner. Rytm? Struttigt, rakt och skuttigt. Volym? Medel. (Jag visar exempel på dur- och mollskala/ackord på piano lite snabbt utan att gå in närmre på det.)

Läskig:

Jag brukar börja på 0.55 och försöka tajma i klimax där det passar.

Hur låter läskig musik? Tempo? Accelererande, gärna med plötsliga växlingar. Instrument/klang? Obehagliga klanger. Rytm? Inga svängiga rytmer, kanske knappt någon rytm alls. Melodi? Ofta dissonans och obehagliga kombinationer av toner (visa på piano) Stora variationer i tonhöjd, gärna mycket mörka och ljusa toner samtidigt. Volym? Gärna stegrande eller plötsliga växlingar. Är detta ens musik kan man fråga sig.

Spännande stämning:

Hur är spännande musik? Vad skiljer spänning från läskigt? Båda ska ju skapa en känsla av ”hur ska det gå” men är det läskigt känns det som det ska gå dåligt och är det spännande känns det som att det ska gå bra. Tempo? Medel till snabbt. Instrument/klang? Mer betoning på slagverk och bas. Gärna tuffa elektroniska ljud. Rytm? Drivande och mer sväng. Volym? Stark. Melodi? Gärna en catchig melodislinga som upprepas och en tuff basgång.

Sätt på musiken när de andra barnen gått och det sorgliga börjar i teatern. Börja vid 1.05 om du vill ha med fiol. Hur är sorglig musik? Tempo? Långsamt. Instrument/klang? Vacker klang. Betoning på melodiinstrument, inte nödvändigt med slagverk. Rytm? Inte svängig. Kanske lite gung. Volym? Svag-medel. Melodi? En vacker melodi i moll.

Lektion 2:

Jag berättar att vi ska skapa en ljudmiljö i rummet, så att om vi blundar ska det kännas som att vi är någon annanstans. Jag säger att i den här första övningen ska vi först vara i en svensk skog en vacker sommardag. Vilken stämning kan det vara? Lugn och glad. Sen ska vi vara i ett spökhus. Vilken stämning? Läskig.

Jag har tagit fram lite rytminstrument och förberett ett par klangspel med moll- och durskala. Eller man kan sätta blecken så att det blir en färdig moll- respektive durmelodi. Jag demonstrerar några instrument och de får välja om de passar bäst i skogen eller i spökhuset, eller ingen av dem. Det är bra att ta lite heltokiga exempel som att fråga om kazoo är läskigt.

Sedan säger jag att de kan använda vad som helst som finns i rummet inklusive den egna rösten, man kan vissla som en fågel eller sucka som ett spöke tex. Du kan välja om du vill ha bara ljud eller en liten melodi som passar i stämningen. Jag tar ibland flöjt- respektive stråkljud på keyboarden till det. Stråkar blir läskiga om man spelar på det mörkaste och ljusaste samtidigt.

Först väljer de instrument till skogen och placerar ut sig i rummet. Jag börjar med att jag är dirigent och visar när respektive ljud börjar och slutar samt volym. När alla är igång kan vi blunda en stund och känna in skogen.

Sedan byter vi till spökhus. Jag påminner om att kontraster är viktiga i tempo och volym. Jag dirigerar det så att det ökar och slutar i ett klimax. Kanske spelar ett litet klockspel i moll i tystnaden efteråt.

Om man vill så kan detta vara två lektioner så man får tid att göra det flera gånger och pröva olika instrument.

Lektion 3:

Nu får eleverna skapa en egen teaterscen som de själva ska ljudsätta. De ska välja om de vill vara skådespelare eller i orkestern eller vara regissör och dirigent.

Först får de ge förslag på miljö, kanske vill de jobba vidare på någon av de sketcher eller ljudmiljöer de gjort på de första lektionerna, eller så vill de pröva något nytt. Var ska vi befinna oss och vilken stämning ska det vara? De röstar fram favoritförslaget. Sedan får de välja om de vill vara skådespelare eller orkester. En ska vara regissör/dirigent. Skådespelarna går ut och fördelar roller och börjar spåna på handling. Orkestern väljer ut lämpliga instrument. Vi påminner oss om vad vi lärt oss om vilka ljud och klanger som passar till vad. Regissören och läraren går mellan.

Efter en stund kommer skådespelarna in och börjar improvisera lite. Orkestern och regissören kollar om instrumenten passar och gör ändringar om det behövs. Sen övar alla lite till och till slut sätter vi ihop allt. Regissören ändrar och fixar efter behov och vi får till en slutversion.

Man kan ha en lektion till om man vill och testa en ny miljö, eller öva mer på den här och kanske visar grupperna upp för varandra och klassläraren om det är halvklassgrupper.

Bedömning:

Arbetsområdet behandlar följande centrala innehåll:

  • Slagverk, stränginstrument och tangentinstrument med variation av rytm, klang och dynamik.
  • Rytm, klang, dynamik och tonhöjd som byggstenar för att musicera och komponera musik.
  • Imitation och improvisation med rörelser, rytmer och toner.
  • Enkla former av musikskapande, till exempel med utgångspunkt i text eller bild.
  • Gestaltning av sånger och berättelser med ljud, rytmer och rörelser.
  • Associationer, tankar, känslor och bilder som uppkommer när man lyssnar på musik.
  • Hur instrumenten låter och ser ut.

Hittills har jag inte gjort någon enskild bedömning av eleverna på detta arbetsområde. Arbetsområdet jobbar mot dessa mål (för sexan):

Eleven kan, utifrån egna musikaliska idéer, bidra till att skapa musik genom att med hjälp av röst, instrument eller digitala verktyg utgå från några enkla musikaliska mönster och former och pröva hur dessa kan bidra till en fungerande komposition.

Eleven kan föra enkla resonemang om eget och andras musicerande. Eleven kan även uttrycka sig på ett enkelt sätt om egna musikupplevelser samt beskriva och ge exempel på hur musik kan påverka människor. Dessutom kan eleven med viss säkerhet urskilja och ge exempel på musikaliska karaktärsdrag från olika genrer och kulturer samt med viss säkerhet ge exempel på instrument från olika instrumentgrupper.

Jag anser att alla som deltagit aktivt i övningarna är på väg mot dessa mål. Dock är övningarna inte tillräckligt kompletta för att kunna visa om någon redan nått någon av sexans betygsnivåer. Kanske noterar jag om någon utmärkt sig när det gäller att föra resonemang.

Annons