Låtanalys vid lektionsstart

Varje lektion i 3-5 brukar inledas med en låt som vi lyssnar på vid lektionsstart.Vi gör sedan en kort låtanalys där vi bland annat tar hjälp av de musikord vi har på en tavla i klassrummet, på en egen sida här på bloggen och längst ner på denna sida. (Markeras med fet stil).

Här är några av de låtar vi haft och ska ha, det är jättebra att repetera hemma. Jag skriver mest om vad man kan höra i låten, mer fakta och historia kan man så klart hitta på nätet och här i bloggen på sidan genrer. Jag lägger till lite egna åsikter om hur låten känns och påverkar mig, som exempel.

Genren Country kommer från USA. Man känner igen den på instrumenten (steel guitar, banjo, fiol ger karaktär och bas och trummor är också med), att man sjunger på amerikans sydstatsdialekt, att texterna ofta handlar om livet på landet och om kärlek. Låtarna är uppbyggda som i populärmusik, men vers, refräng, stick och solon. Artister och fans är ofta klädda i cowboystil med jeans och cowboyhatt. Den här låten är en ganska ny countryinspelning. I början hör man bara sång, bas och de typiska glidande tonerna från en steel guitar. Efter ett tag kommer trumset. Det är en duett med de två countrylegenderna Willie Nilsson och Waylon Jennings. På slutet sjunger de tvåstämmigt. Känslan tycker jag är lite vemodig men ändå svängig och trevlig.

Pop är en genre som kan vara svår att beskriva, eftersom man ofta upplever det som ”vanliga” låtar. Det är en förkortning för populärmusik och består av de låtar som är populära och lättlyssnade. Instrumenten kan vara gitarr, bas, trummor och sång, det kan också vara piano, synthar och keyboard. Den kan också vara helt gjord i datorn. Popmusik brukar ha inslag av andra genrer som är populära vid tiden den är gjord. Stil och kläder följer också modet. Här är en poplåt från åttiotalet. Så var det nytt med synthar och låten innehåller mycket synthljud som var populära på åttiotalet. I videon ser man också typiska åttiotalsfärger och frisyrer. Känslan är glad och peppig tycker jag.

I de här åldrarna brukar jag nöja mig med att eleverna känner igen klassisk musik/konstmusik men undervisar knappt om olika epoker. Här känner vi igen stråkinstrumenten där man främst hör fiolerna, och en kör med män och kvinnor som använder en klassisk sångteknik.  De sjunger flerstämmigt. Det är även fler instrument från symfoniorkestern. Stycket är dynamiskt, med både starka och svaga delar. Den har ingen tydlig puls, slagverk är bara med ibland i form av pukor som markerar vissa delar men inte spelar någon rytm. Den är inte uppbyggd med vers och refräng som modern musik oftast är. Känslan upplever jag som sorglig, det känns som att fiolerna drar i hjärtat. Sången är mäktig och pampig vilket ger mig en känsla av allvar.

Den allra första rock´n´rollen kom på femtiotalet. Man hör på soundet och klangerna inspelningen att det är en äldre låt. Instrumenten som är med är trumset, bas, gott och piano. Typiska basgångar och pianokomp gör att vi känner igen det som rock’n’roll. Man sjunger med lite tuffare röst än i popmusiken. Än i dag kan fans av gammal rock´n´roll ha på sig typiska femtiotalskläder med uppkammad frisyr. Om din musik låter så här i dag kallas den för rockabilly för att skilja den från modernare former av rock´n´roll. Jag tycker att känslan är väldigt glad och svängig och man känner att det är balla killar och tjejer som håller på med den här musiken.

En annan version än den vi lyssnade på, men i båda finns hammondorgel, som är ett typiskt instrument i genren gospel. Ännu mer typiskt är så klart sången, med en flerstämmig kör och ofta en solist. Formen är ofta växelsång mellan solist och kör som här. Man sjunger med en kraftfull fullröst och klappar ofta händerna och rör på sig när man sjunger. Rytmen är viktig jämfört med andra sorters körsång. Det är kristen musik från södra USA som sjungs i kyrkan, och man hör att texten handlar om gud och Jesus. Känslan är att man är överlycklig över att tro på Jesus och det är väldigt svängigt. Tempot är ofta snabbt och kan öka genom låten.

Reggae känner man främst igen på baktakten. All reggae går i baktakt utan undantag, vilket innebär att tvåan och fyran i fyrtakten markeras, oftast med ackordinstrumentet. I denna låt hör vi hammondorgel precis som i gospellåten. Annars är det typiskt med trumset och handtrummor, gitarr och bas. Eftersom reggaen kommer från Jamaica sjunger man på jamaicansk dialekt som Bob Marley gör här. Det finns nästan ingen reggae som går i snabbt tempo, utan det är coolt och avslappnat. Jag tycker den ger en skön och avslappnad känsla.

Konstmusik/klassisk musik igen. Här med en fullstor symfoniorkester. I början hör man trumpeten tydligt med en fanfar, och även pukorna. Sedan kommer galopptakten med stråkarna. Det är en snabb 2/4-takt med galoppkänsla. Du känner kanske igen musiken eftersom den ofta används i olika shower. Jag tycker att musiken är fartig, festlig och optimistisk.

Old school dancehall som en uppföljning till reggaen. Kanske känner man igen den jamaicanska dialekten, men det är mer entoniga melodier som gränsar till toast (den jamaicanska formen av rap). Rytmen är inte baktakt, utan en svängigare sort. Den rytmen du hör här i låten är väldigt typisk för dancehall. Texten handlar om att hon är en tuff tjej och precis som i rap är det här vanligt att skryta i texterna. Jag tycker att musiken är väldigt svängig och jag får lust att dansa.

Hårdrock känner man igen på de distade gitarrerna och basarna. Sången är också lite tuffare än i musik som bara kallas rock. Dock är det den typiska rockuppsättningen av instrument: sång, gitarr, bas och trumset. Många headbangar till denna musik.

Svensken Ludwig Göransson vann en Oscar för filmmusiken till Black Panther. Filmmusik är gjord för att skapa känslor och stämningar. I detta stycke är det en spännande känsla som skapas genom stora växlingar i tempo och volym. Symfoniorkesterns instrument; horn, pukor och stråkar, ger en pampig effekt medan de västafrikanska slagverksinstrumenten som balafon och olika handtrummor ger oss en känsla av att vi befinner oss i det fiktiva västafrikanska landet Wakanda.

I Svensk folkmusik är det vanligt med fiol som i den här inspelningen av Horgalåten. Till skillnad mot konstmusik som också brukar kännas igen på fiolerna, är det bara några få personer som spelar, och de andra instrumenten från symfoniorkestern finns inte med. En typisk sak för svensk folkmusik, och som vi hör i Horgalåten,  är att det inte finns trummor eller andra slagverksinstrument. Det brukar ändå vara taktfast eftersom man ofta dansade till musiken. Den här låten går i tretakt. Rytmen är speciell genom att man ibland drar ut på det andra slaget i takten. Man brukar dansa hambo till Horgalåten.

En låt i genren house som är en undergenre till EDM, electronic dance music. Ljuden är elektroniska och tillverkade i en dator. Den är inte uppbyggd med vers och refräng, utan sången består av några få strofer som upprepas. Det är mycket trumljud och tydlig puls, det är tänkt att man ska dansa till musiken. Då och då kommer ett break där trummorna tystnar en stund och musiken bygger upp en spänning. Sen känns det härligt när trummorna kommer tillbaka igen. EDM har mindre sväng än annan dansmusik, som till exempel dancehall eller hip hop. Rytmen är rakare, vilket gör att när folk dansar till den är det mer som att de hoppar upp och ner och inte rör så mycket på kroppen.

En vals som spelas av en symfoniorkester och räknas som konstmusik. Som alla valser går den i tretakt. Det är stor variation i tempo och volym, vilket också kan kallas att det är mycket dynamik i stycket. Jag tycker att musiken känns pampig.

En tidig inspelning av en blueslåt. Den kompas med gitarr. Blues betyder att man känner sig sorgsen, och alla tidiga bluslåtar handlar om bekymmer. Känslan förstärks av de så kallade blå tonerna som man får genom att böja gitarrsträngen. Man hör på dialekten att musiken är från den amerikanska södern.

Barbershop sjungs alltid med fyra stämmor, män för sig och kvinnor för sig. Harmonierna är väldigt viktiga. Här hör vi många av de glidningar som är typiska. Man tävlar mycket i barbershop, videon här är från en tävling. Man tävlar också med körer, även då med de fyra stämmorna bas, tenor, baryton och lead för båda könen. Man har matchande kläder och känslan är glad och käck. Barbershop är alltid helt a capella.

I Arabisk musik är folk- och popmusik mer ihopblandat än i Sverige, och traditionell musik är fortfarande mycket populär. Här hör man flera typiska inslag, till exempel bakrundskörens unisona sång.  Man hör även på sångstilen där man vibrerar med rösten, och man känner igen traditionella arabiska instrument som qanun. Även tonskalorna gör den arabiska musiken speciell, man kan inte spela den på tex ett västerländskt piano eftersom man inte använder samma toner. Och så känner man igen den på språket förstås.

Dansbandsmusik är en typisk svensk genre. Den går i fyrtakt, passar att dansa bugg till och är taktfast. Här hör vi den typiska popensemblen med sång, keyboard, gitarr, bas och trumset, men även blåsinstrument. Mest hör man saxofonen, ett typiskt instrument för genren dansband. Sångens text handlar om hur det är att spela i dansband, man turnerar runt i Sverige och spelar när folk dansar. Innan slutet finns en tonartshöjning och ett break.

Punkrock brukar man oftast kalla punk. Den skiljer sig från annan rockmusik genom att soundet är fult och skramligt. Man försöker inte få fram vackra klanger från instrumenten. Texten i låten handlar om en pojke som är utanför och sitter längst bak i klassrummet och beter sig konstigt. Han tycker det är alla andra som är knäppa. Det är typiskt för punk att vara rebelliskt. Tempot är snabbt och den börjar med ett gitarriff som också kommer tillbaks senare i låten.

K-pop är popmusik som kommer från Korea. Det är helt enkelt pop på koreanska, oftast med några engelska ord. Den här låten sjungs av en tjejgrupp. Det är vanligt i K-pop att ha tjej- eller killgrupper. Ljuden är elektroniskt producerade, vi hör bland annat ljud som liknar handklapp och ett visslande ljud i denna låt. Det är vanligt att höra influenser från alla möjliga andra musikgenrer i K-pop.

Det här är en gammal hip hop-låt från 80-talet. Det brukar man kalla old school hip hop. Man hör det på ljuden som är tidiga synth-ljud. Den bygger på ett beat med funkig bas och olika elektroniska ljud, som upprepas om och om igen. Rösten rappar vers och refräng. Texten handlar om att det är jobbigt att växa upp i ett fattigt område.

MUSIKORDEN

Här ser man ungefär i vilken ålder jag tycker man ska kunna förstå orden, men jag nämner dem tidigare.

Åk F-1

Puls-”klappa takten”, en följd av slag med samma mellanrum
Tempo-hur fort det går
Instrument

Åk 2
Kanon-två eller flera grupper sjunger samma visa men börjar inte samtidigt
Rytm-en följd av slag som inte har samma mellanrum, det som gör att låten svänger
Repris-man sjunger eller spelar samma sak en gång till
Taktart-hur många slag det är i varje takt. Exempel på taktarter är tretakt och fyrtakt

Åk 3
Fjärdedelsnot-en not det får plats fyra av i en takt om låten går i fyrtakt
Åttondelsnot-en not det får plats åtta av i en takt om låten går i fyrtakt
Halvnot-en not det får plats två av i en takt om låten går i fyrtakt
Helnot-en not det får plats en av i en takt om låten går i fyrtakt
Paus-det finns olika långa pauser och de har ungefär samma namn som noterna. En fjärdedelspaus är till exempel en tystnad som är lika lång som en fjärdedelsnot.

Åk 4
Unison-alla sjunger likadant tillsammans
Vers-en del av en låt som återkommer med samma melodi men inte samma text
Refräng-en del av en låt som återkommer med samma text och melodi
Melodi-toner i en följd efter varandra
Ackord-några toner man spelar samtidigt och som låter bra ihop
Genre-musikstil, till exempel pop, opera eller blues

Åk 5
Klang-ljudets kvalité, om det låter till exempel klart, dovt eller hest, om det är dist på gitarren
Tajming-att man, när man spelar tillsammans, har rätt rytm och tempo och spelar ”på rätt ställe”
Gehör-att man kan lyssna på en ton eller en melodi och återge den likadant
Period-en del av låten som låter lika, brukar ofta vara fyra, åtta eller sexton takter.

Vi pratar även om hur rösten låter, vilken känsla det är och när det skulle passa att använda musiken.